tag:blogger.com,1999:blog-227643412024-03-07T10:25:49.820+01:00Biblioteket i AmaurotSporadiska underrättelser från stadsbiblioteket i Amaurot
<p>Humaniora - Kultur - Religion - Trivium - Quadrivium</p>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.comBlogger297125tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-50608358478684026102018-02-12T21:57:00.001+01:002018-02-12T21:57:07.312+01:00Biblioteket återuppstår<b>Visserligen inte här</b>, och inte i denna form, men på <a href="https://bibliothecarediviva.blogspot.se/" target="_blank">Bibliotheca Rediviva</a> kommer jag kontinuerligt posta fynd från mitt pågående projekt om kyrkornas boksamlingar.Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-76953147475494857782012-10-21T17:05:00.000+02:002012-11-17T17:11:15.657+01:00Om antikytheramekanismen och antik teknologi<div align="justify">
<a href="http://www.antikythera-mechanism.gr/">Antikytheramekanismen</a>, fragment av en mekanisk apparat som hittades i resterna av ett antikt vrak i början av förra seklet har uppmärksammats i en dokumentär som visats i SVT:s <a href="http://www.svtplay.se/video/350698/15-10-del-2-av-3" target="_blank">Vetenskapens värld</a>.<br />
<br />
Under rubriken <a href="http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1946037.svd">Antik apparat kunde förutsäga framtiden</a> skrev Carl-Johan Bilkenroth för ett antal år sedan att "med modern teknik har den ursprungliga klumpen av korroderad brons och kalkavlagringar avlockats allt fler hemligheter." Huvudfunktionen har varit astronomisk och kalendarisk. En visare har pekat ut fyraårscyklerna -
olympiaderna - mellan de festspel som var centrala riktpunkter för den
grekiska kronologin. Men framför allt tycks apparaten ha kunnat användas för att "förutse solens och månens rörelser samt förutsäga chansen för sol- och månförmörkelser."<br />
<br />
<b>Den reservation</b> som Bilkenroth markerade med det lilla ordet "chansen" har korrigerats <a href="http://www.svtplay.se/video/350698/15-10-del-2-av-3" target="_blank">genom de allra senaste rönen</a>: i TV-dokumentären får vi se hur ett internationellt forskarlag har visat att mekanismens konstruktörer faktiskt tycks ha rekonstruerat de komplicerade cykler som sol- och månförmörkelser följer med förbluffande exakthet. </div>
<div align="justify">
</div>
<img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263431345020834658" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgG4-OIqQ1kTpd3A0B0q4374wAUtoKZdFk6GH69l691PUYOSR2EHrBy5i0imcyib7WQ_SYxDa85_tltVG0Tqr6YP0FbO5XfAaWNQ1TyHCcFfTqLE2REwhRyG-gI1oyWKckpBzvyIQ/s320/Antikytheramekanismen+II.bmp" style="cursor: hand; display: block; height: 267px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 300px;" />Apparaten har också använts för att visa de fem planeternas rörelser. Sammantaget med beräkningen av förmörkelserna, som ända in i modern tid har betraktats som olycksbådande tecken, är det snarast givet att mekanismens astrologiska funktion var väl integrerad med den astronomiska och kronologiska.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263431942397506690" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsObRKDK_5lZy6bfn7-Y1J5zsurbrgWnHEB2UO-REpIhTdrYKLliF8aFAtcShUKWRVdJ0s-9Np5wougVKdgg-qcXJbASw-9es78SNE9okywQjlZ8eXe9ntug_sfaM6zWglYIG5mg/s400/Antikytheramekanismen.bmp" style="display: block; height: 385px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 300px;" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Modernt rekonstruktionsförsök av antikytheramekanismen</td></tr>
</tbody></table>
<b>Men det</b> intressantaste med Antikytheramekanismen är kanske inte frågan vad den faktiskt gjorde, och vilken funktion den hade, utan att den ger oss kunskap om antik teknologi som lämnat ytterligt få spår i det historiska källmaterialet.<br />
<br />
En vanlig föreställning är att den antika teknologin kunde vara avancerad, men att den då sällan användes för att lösa praktiska problem. Enkla ångmaskiner kunde användas för att öppna tempelportar utan hjälp av människohänder, men eftersom det fanns slavar som utförde alla praktiska sysslor fanns inget behov av att utveckla tekniken. <br />
<div align="center">
<br /></div>
<div align="justify">
<b>Vare därmed</b> hursomhelst - vittnesmål om grekisk eller romersk teknik och mekanik är ytterligt få. Så mycket intressantare blir det då när man börjar ringa in var och när Antikytheramekanismen kan ha tillverkats. Namn på månader från den korintiska kalendern har identifierats på mekanismens fragment, varför man har kopplat apparaten till den korintiska kolonin Syrakusa, där Arkimedes verkade ett hundratal år tidigare.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgE2Acr66_Ds1NdUzqDRTJu85nwZUQvu8CzDxYanWyHBzSUzxs20czKFc8XQF3iF8ssH_kOzSh7oUSa1v3RliYAJTBx25z1PxABnabtzblNlOSaYULKWDm7mA_cM2KKsusc5OPVVA/s1600/Arkimedes.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgE2Acr66_Ds1NdUzqDRTJu85nwZUQvu8CzDxYanWyHBzSUzxs20czKFc8XQF3iF8ssH_kOzSh7oUSa1v3RliYAJTBx25z1PxABnabtzblNlOSaYULKWDm7mA_cM2KKsusc5OPVVA/s320/Arkimedes.JPG" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div class="MsoNormal">
Arkimedes, målning av Domenico Fetti (1620)</div>
</td></tr>
</tbody></table>
<b>Redan under antiken </b>tillskrevs Arkimedes flera avancerade uppfinningar, bland annat ett mekaniskt planetarium som av beskrivningar att döma - bland annat hos Cicero - kan ha haft ungefär samma funktioner som Antikytheramekanismen. Om inte annat är det ett indicium på att en teknisk verkstad som odlade traditionerna från Arkimedes kan ha haft en kontinuerlig verksamhet i Syrakusa under flera århundraden.<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgajYydpytpVOeRAPigeYfwclejnP1RLVYgpdBgmskz4jNcVU0B0CwT_vPnt0as5W0xws9A4nLDhuwWXyQldsqttcyvflqWyiq4DKP0RApixR-DPeu0kd2813bBidy_oPDxTpDRsw/s1600/Vishetens+ur.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgajYydpytpVOeRAPigeYfwclejnP1RLVYgpdBgmskz4jNcVU0B0CwT_vPnt0as5W0xws9A4nLDhuwWXyQldsqttcyvflqWyiq4DKP0RApixR-DPeu0kd2813bBidy_oPDxTpDRsw/s320/Vishetens+ur.bmp" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Vishetens ur - bokillustration, ca. 1450</td></tr>
</tbody></table>
TV-dokumentären argumenterar också för att denna mekaniska kunskap och avancerade bruk av kugghjul, även om den lämnat så gott som inga spår efter sig, bevarades i det bysantinska riket och hos araberna, och därigenom nått Iberiska halvön genom den arabiska erövringen på 700-talet. Den ska sedan ha nått Västeuropa under högmedeltiden och legat till grund för utvecklingen av avancerade urverk under 1200- och 1300-talen.<br />
<br />
<b>Om vi får tro</b> dokumentären ska med andra ord den antika teknologin tas med i beräkningen när vi studerar högmedeltidens genomgripande omvandling av den västeuropeiska, latinska kulturen - <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Renaissance_of_the_12th_century" target="_blank">1100-talets renässans</a> för att tala med <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Charles_Homer_Haskins" target="_blank">Charles Homer Haskins</a>.</div>
Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-69483048753437563932012-09-22T13:49:00.002+02:002012-11-14T19:33:00.704+01:00SvD gräver sin egen grav<b>Kortsiktigt,</b> korttänkt och dumsnålt. Vad av förklaringar och floskler om bibehållen kvalitet som än trumpetas ut, kan det inte inte dölja faktum. SvD <a href="http://www.svd.se/naringsliv/sa-blir-nya-svd_7517058.svd" target="_blank">slaktar redaktionerna</a> och hoppas att det inte kommer att märkas. Sedan försöker kulturchefen avfärda kritiken och lyckas samtidigt förolämpa sina läsare genom att referera till de oroliga rösterna som "<a href="http://blog.svd.se/kulturchefsbloggen/2012/09/21/ryktet-om-var-dod-ar-betydligt-overdrivet/" target="_blank">gråterskorna i spalterna och på Twitter</a>".<br />
<br />
SvD kommer inte lyckas komma ur sin kris på detta sätt. Givetvis måste en tidning kunna spara när ekonomin går knackigt - men allt förnuft säger att redaktionerna är den absolut sista posten att skära i. Att göra det är ett säkert sätt att göra sig av med de läsare och annonsörer tidningen så desperat behöver.Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-64204648382356768122012-09-12T21:32:00.002+02:002013-01-08T20:47:24.696+01:00Om en död monark<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg9wYQoxabsWqcKVj2VZ1qJ_-4MVdN9UT8AMwmBlOdIbMGiTZbS_jkK5YxmUklUDTCJegi_jiqcNsqLk9jVODnHmqfYXUOf082z6e8eTkIDrrnqwyAGbylOZRZkX7hfsyrz74llA/s1600/Richard+III.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg9wYQoxabsWqcKVj2VZ1qJ_-4MVdN9UT8AMwmBlOdIbMGiTZbS_jkK5YxmUklUDTCJegi_jiqcNsqLk9jVODnHmqfYXUOf082z6e8eTkIDrrnqwyAGbylOZRZkX7hfsyrz74llA/s400/Richard+III.JPG" width="282" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Richard III (1452-1485), 1500-talskopia efter äldre porträtt</td></tr>
</tbody></table>
<a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/richard-iii-kan-ha-hittats_7494772.svd" target="_blank">Richard III:s kvarlevor kan ha hittats</a>, rapporteras det från Leicester - eller i alla fall kvarlevor av en man som dött en våldsam död, och som begravts på en plats där det påståtts att <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Richard_III_of_England" target="_blank">Richards</a> kropp hamnat sedan hans grav förstörts under reformationen. Skelettet visar också tecken på skolios vilket stämmer överens med rapporter om att kungens ena axel varit högre än den andra - alltså ursprunget till myten om hans puckelryggighet.<br />
<br />
<b>För en historiker</b> som gör sitt bästa för att distansera sig från notoriskt osäkra medeltida källor kan det kännas en aning besvärande. Fyndet stämmer nästan för bra med de gamla krönikorna för att vara autentiskt.<br />
<br />
Fast det återstår förstås att likt <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Josephine_Tey" target="_blank">Josephine Tey</a> försöka bevisa eller motbevisa Richards delaktighet i mordet på hans brorsöner - även om den frågan ur en strikt historievetenskaplig synvinkel inte är särskilt relevant.<br />
<br />
<b>Klart är att</b> synen på hans påstått tyranniska styre skiljde sig mellan olika regioner. I norra England, där han styrt som brodern <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Edward_IV_of_England" target="_blank">Edward IV</a>:s handgångne man sedan tidigt 1470-tal, hade han ett starkt stöd - eller som magistraten i York noterade efter budet om hans död:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<span style="color: #8e2323;"><span style="color: black;"><span style="color: black;">King Richard, late mercifully reigning upon us, was, through great
treason ... pitiously slain and murdered, to the great
heavyness of this city ...</span></span></span></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<span style="color: #8e2323;"><span style="color: black;"><span style="color: black;"><span style="color: #8e2323; font-size: xx-small;"><span style="color: black;"><span style="color: black;">(Cit. Robert Davies, <i>Extracts from the Municipal Records
of the City of York, during the Reigns of Edward IV. Edward V. and Richard
III., </i>Dursley 1976 s. 218.</span></span></span><span style="font-size: xx-small;">)</span></span></span></span></blockquote>
Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-9537155641257365432012-05-05T14:43:00.003+02:002012-05-05T14:46:56.537+02:00Om ett hundraårsminneIbland verkligen älskar jag SvD - som idag: en skön lördagsmorgon, en god frukost, och till det en artikel som <a href="http://www.svd.se/kultur/olympier_7172935.svd">Olympier</a>.<br />
<br />
För mig, som aldrig gillat sport, kom det lite som en överraskning. Samtidigt är det ju inte idrotten i sig som är intressant, utan tiden och de människoöden som vävdes samman de där sommardagarna i Stockholm för hundra år sedan.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg60xn28L2DxzHGt7ZID6X3FvsjGWMV2crqh6vNchCeYeHDqBRs2BHaSCLu98tAxy9NsX-XIRrpRjbiJDxXt626h35UPjfya1pNHyB5DtnujWF7lZNrOfZkGjECqLraxx9e6S9tHg/s1600/Shizo+Kanakuri.bmp" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg60xn28L2DxzHGt7ZID6X3FvsjGWMV2crqh6vNchCeYeHDqBRs2BHaSCLu98tAxy9NsX-XIRrpRjbiJDxXt626h35UPjfya1pNHyB5DtnujWF7lZNrOfZkGjECqLraxx9e6S9tHg/s320/Shizo+Kanakuri.bmp" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Shizo Kanakuri, 1912 och 1966</div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
Historien om den japanske maratonlöparen <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Shizo_Kanakuri">Shizo Kanakuri</a> som sprang i mål först 54 år senare är ju en klassiker, medan historien om hur <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Patton">George S. Patton</a> diskades i modern femkamp är kongenial med ikonen av den blivande krigshjälten:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<blockquote class="tr_bq">
<span style="font-size: x-small;">Den bästa icke-svenska femkamparen var en förmögen hästpolospelare från
USA. Han hette George Patton och blev pansargeneral. Sina medaljchanser
förstörde han genom att skjuta sönder måltavlan med alltför grov
ammunition.</span></blockquote>
</blockquote>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-30506268981429505402012-04-19T20:16:00.006+02:002012-04-19T20:52:44.133+02:00Om Falstaffs växande ego<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHJW_v3PDPT6Vr5ZyHrqpZm7kLNQ_lWFyhdxkimjW8MoAP3gLYy7LX5FyAOSABps4wevWRzTdXizVhWjp_u2zLCOwzMaYEQ0CqXJazMqW2v07rHu097X-JS4kegOL7S87l1Arxgw/s1600/Falstaff7.bmp"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 234px; DISPLAY: block; HEIGHT: 180px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5733178632397507746" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHJW_v3PDPT6Vr5ZyHrqpZm7kLNQ_lWFyhdxkimjW8MoAP3gLYy7LX5FyAOSABps4wevWRzTdXizVhWjp_u2zLCOwzMaYEQ0CqXJazMqW2v07rHu097X-JS4kegOL7S87l1Arxgw/s400/Falstaff7.bmp" border="0" /></a> <strong>Eget beröm</strong> luktar visserligen inget vidare - men när man får bra recensioner vill man ändå slå sig något för sitt ludna bröst. Så här skriver Rolv Nøtvik Jakobsen i senaste numret av <em>Historisk tidsskrift</em> om min <em>Taming the Prophets</em>:<br /><blockquote>"Den intense diskusjonen om astrologi kan altså gi innblikk i ei kompleks historie dersom ein, slik Kjellgren gjer på førebiletleg måte, ikkje nøyer seg med å studere ordlyden, men leiter etter samanhengar og tør å trekke trådar mellom det som ofte framstår som historiske disiplinar med eigne bindestrekar: til dømes politisk historie og kyrkje-, vitskapsog bokhistorie. Det er eit imponerande tverrfagleg arbeid som ligg bak ei slik framstilling."</blockquote>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-2213130047827065342012-03-17T17:46:00.002+01:002012-03-17T23:14:16.431+01:00Musik för St. Patrick's Day<iframe src="http://www.youtube.com/embed/n-y2ox2HPnc" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" width="420"></iframe>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-31170967979574722702012-01-17T20:57:00.002+01:002012-01-17T21:02:38.947+01:00Inte bara Albert Kahn<span class="blogText bigText">... <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Sergei_Mikhailovich_Prokudin-Gorskii">Sergei Mikhailovich Prokudin-Gorskii</a> (1863-1944) kunde också sina saker. Se <a href="http://www.boston.com/bigpicture/2010/08/russia_in_color_a_century_ago.html">här</a>.<br /></span>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-19323119817461865302011-10-08T17:05:00.002+02:002011-10-08T17:09:42.882+02:00Första omnämnandet i pressen?Min avhandling omnämns av Dick Harrison i <a href="http://blog.svd.se/historia/2011/10/08/astrologin-i-renassansens-sverige/">Historiebloggen</a> - roligt! Vad han dock underlåter att nämna är att han faktiskt (med den äran) agerade ordförande på tillställningen ifråga. Han har trots allt varit min huvudhandledare genom åren ...Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-71548065400143610772011-09-09T22:51:00.001+02:002011-09-09T22:54:00.632+02:00Här är min bok!<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhp0fCCDbCROVxXe_AlaI_E7w5a0JIG58vUWVSlRTajz6SC5w0uLSnlSEGL5IfreC6RiHRdgQ9W0NMNLss0UIXNEHvUBo6rFKEGjG0lGRbOksBBxx4dn8KCZg0xzCNGGeniVF5TNg/s1600/Framsida.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 267px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhp0fCCDbCROVxXe_AlaI_E7w5a0JIG58vUWVSlRTajz6SC5w0uLSnlSEGL5IfreC6RiHRdgQ9W0NMNLss0UIXNEHvUBo6rFKEGjG0lGRbOksBBxx4dn8KCZg0xzCNGGeniVF5TNg/s400/Framsida.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5650465632421524178" border="0" /></a>... nu kanske jag får tid att börja blogga igen ...Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-8128483052767758842011-06-04T22:16:00.008+02:002015-10-09T10:42:38.656+02:00Om Marskalken<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNqdFvCCM17V95iZrOVEk8P_WdIaWzhyT-ikJ7qb5Lwpr8Jb3RjqRagI72LslJcEN3ZdlQ_7XEaLib6J7a6JsJygQZK9v0yYq9M5TVadPQxiKDS6kLZ6NWev5dQMRtp_iNK6lPhw/s1600/Mannerheim.bmp" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5614466930414062434" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNqdFvCCM17V95iZrOVEk8P_WdIaWzhyT-ikJ7qb5Lwpr8Jb3RjqRagI72LslJcEN3ZdlQ_7XEaLib6J7a6JsJygQZK9v0yYq9M5TVadPQxiKDS6kLZ6NWev5dQMRtp_iNK6lPhw/s400/Mannerheim.bmp" style="cursor: hand; cursor: pointer; display: block; height: 400px; margin: 0px auto 10px; text-align: center; width: 352px;" /></a><span style="font-weight: bold;">Jag passar</span> på att höja ett glas för <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mannerheim">Carl Gustaf Emil Mannerheim</a> som skulle ha blivit 144 år idag. Dels för att han var en man med viss resning (även om den kända historien hur han tände sin cigarr i Hitlers närvaro dessvärre är obekräftad). Dels för att jag känner att jag måste fira <span style="font-style: italic;">något</span>, nu när avhandlingsarbetet går in i den absoluta slutfasen och all övrig energi går åt till detta.<br />
<br />
<span style="font-weight: bold;">Uppdatering</span> 2011-06-07: <a href="http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=217846">Dagbok avslöjar nya sidor av Mannerheim</a>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-5765079567797490602011-06-01T13:12:00.001+02:002011-06-01T13:13:19.012+02:00... Och så blev det sommar... och första juni därtill.<br /><br />Uppenbarligen har sommartorkan redan slagit till - åtminstone i Biblioteket.Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-51939192467409042142011-05-01T10:31:00.005+02:002011-05-01T10:56:16.865+02:00Med anledning av dagens datum... vad sägs om lite elisabetanska vårkänslor, signerade <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Morley">Thomas Morley</a>?<br /><br /><iframe src="http://www.youtube.com/embed/EwJLKdU50KE" allowfullscreen="" width="425" frameborder="0" height="349"></iframe><br /><br />Här också med hög kastratpotential, och med text av självaste <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Shakespeare">Barden</a>:<br /><br /><iframe src="http://www.youtube.com/embed/DSNA57keMxA" allowfullscreen="" width="425" frameborder="0" height="349"></iframe>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-88095511534694826872011-04-26T21:02:00.003+02:002011-04-27T08:47:37.933+02:00Våren är kommen!Med anledning av våren och <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/John_James_Audubon">John James Audubons</a> 226:e födelsedag - en klassiker signerad <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Tom_Lehrer">Tom Lehrer</a>:<br /><iframe title="YouTube video player" src="http://www.youtube.com/embed/yhuMLpdnOjY" allowfullscreen="" width="480" frameborder="0" height="390"></iframe>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-76125827117722972572011-04-24T05:00:00.000+02:002011-04-24T05:00:01.623+02:00Χριστος Ανεστε!<div align="center"><span style="font-size:180%;">Αλεθος Ανεστε! </span><a href="http://photos1.blogger.com/blogger/1485/2314/1600/Uppst??ndelse.0.jpg"></a></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi89wzWavycz9up5G2zKVbs1UgE1AQWonDJV8nRrcCkn0yQHyku7ncWfnUBFb5h_JSTj7BCIOvKYrWo2I8vnOi_J5z6RtcSlyqBNFwpf5G7VW5vFVi12zv8l1EWRdHObfyIXdNv0w/s1600-h/Uppst%C3%A5ndelse.jpg"></a><span style="font-size:78%;"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5050822517833951266" style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center;" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmQ6gjUa7KzjCNDTGpx8r7otttryvak1mpfunKEvYWM5ZowbbOipLr9eshdoVuf5VBuK4eLiffqqMPj6Cxy-wp6zxR2WUwlVrE5B5aZfoCaHgLNnLCOJZ2w8HJibjkVWU1gzS6Kw/s320/Uppst%C3%A5ndelse.jpg" border="0" /> </span><blockquote><span style="font-size:78%;">Ikonen med Kristus som trampar dödsrikets portar under sina fötter och <a href="http://avemarisstella.blogspot.com/2008/03/herren-har-stigit-ner-i-ddsriket.html">löser den fångne Adam</a> har jag lånat från </span><a href="http://www.goarch.org/en/special/lent/holy_pascha/learn/" target="_blank"><span style="font-size:78%;">Greek Orthodox Archdiocese of America</span></a>.</blockquote>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-16039609158586908172011-04-22T14:00:00.000+02:002011-04-22T14:00:17.327+02:00Långfredag<iframe title="YouTube video player" src="http://www.youtube.com/embed/vsqWSv5nJoI" allowfullscreen="" width="480" frameborder="0" height="390"></iframe>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-15825193556327096992011-04-09T12:30:00.011+02:002011-05-05T15:09:53.273+02:00"Some day no one will march there at all"<object width="425" height="355"><embed src="http://www.youtube.com/v/WG48Ftsr3OI&hl=en" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="355"></embed></object><strong><br />"Nu försvinner de allra sista"</strong> skrev <a href="http://www.peterenglund.com/">Peter Englund</a> på sin <a href="http://peterenglund.wordpress.com/">blogg</a> för ett par år sedan om de sista veteranerna från första världskriget, "det krig som skulle göra slut på alla krig, men som istället ändade i en fred som gjorde slut på all fred." Några få skröpliga gubbar återstår och försvinner "<a href="http://peterenglund.wordpress.com/2007/02/13/en-efter-en-till-skuggornas-varld/">en efter en till skuggornas värld</a>". Den sista kvinnliga veteranen, flygmekanikern <a href="http://www.thesun.co.uk/article/0,,2-2006100596,00.html">Alice Baker</a>, dog 107 år gammal i mars 2006.<div align="justify"><p align="justify"></p><p align="justify"></p></div><blockquote>"Platsen, landskapet återlämnas till de ovetande, minnet överges till historikerna, som nog rör sig aningen lättare, för nu kan ingen längre sticka upp sitt huvud och säga: 'så var det inte'. Och det sista av energin läcker ur: det skedda är då reducerat till enbart - historia. Denna glömskans entropi innebär att möjligheten att förklara ökar, samtidigt som möjligheten att förstå minskar. Och i slutändan lurar som alltid det ahistoriska obegripliggörandet: 'De måste ha varit galna!'"</blockquote><div align="justify"><p align="justify"><strong></strong></p><p align="justify"><strong>Ändå är det</strong> inte så förfärligt länge sedan. Ännu för en tio-femton år sedan kunde man se några av dessa män, med medaljer på bröstet och slitna baskrar, stödda av yngre veteraner vid parader till åminnelse av de båda världskrigen. Just nu <a href="http://svtplay.se/v/2367391/forsta_varldskrigets_sista_soldater/del_1_av_6__varvningen_till_fronten?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2381159/sb,p153321,1,f,-1">sänder SVT en dokumentärserie </a>med ett unikt intervjumaterial, det mesta från 1990-talet, med några av de sista brittiska veteranerna. Gubbarna är gamla, men minnena är klara, liksom tårarna i deras ögon när de minns sina stupade kamrater.</p>Men det kollektiva minnet är kort, och snart är kanske inte bara skyttegravarnas helvete, utan den europeiska totalitarismen, blitzen, Auschwitz, Iwo Jima - och kanske också det kalla kriget och hotet om den totala undergången, bara just obegripligheter och spöklika figurer på bleka fotografier.<p align="justify"><strong>"</strong><strong>The Band Played Waltzing Matilda</strong><strong>"</strong> är en välkänd sång av den australiske folksångaren <a title="Eric Bogle" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Eric_Bogle">Eric Bogle</a>. Den skrevs 1972 och är väl mest en vidräkning med all krigsförhärligande retorik i skuggan av Vietnamkriget, som också Australien deltog i. Men få texter skildrar kriget och glömskan så starkt, inte minst i beskrivningen av paraden på <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/ANZAC_Day">ANZAC Day</a> - till minne av de australiska och nyzeeländska truppernas katastrofala landstigning vid <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Gallipoli">Gallipoli</a> 25 april 1915, och till minne av de stupade i detta och andra krig.</p></div><p align="justify"></p><p align="justify"></p><span style="font-size:100%;"><blockquote>So now every April I sit on my porch<br />And watch the parade pass before me<br />I see my old comrades, how proudly they march<br />Reliving their days of past glory<br />I see the old men all twisted and torn<br />The tired old heroes of a forgotten war<br />And the young people ask me<br />"What are they marching for?"<br />And I ask myself the same question<br /><br />And the band plays Waltzing Matilda<br />And the old men still answer the call<br />But as year follows year, more old men disappear<br />Some day no one will march there at all</blockquote></span><object width="425" height="350"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/E9A4ARtbmFk"><param name="wmode" value="transparent"><embed src="http://www.youtube.com/v/E9A4ARtbmFk" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"></embed></object><br /><strong><br />ANZAC Day</strong> har många betydelser i australiskt historiemedvetande och är en dag så viktig att pubarna håller stängt, vilket är enda gången under året. <p align="justify">ANZAC innebar att australisk och nyzeeländsk trupp för första gången stod under eget befäl, och inte som tidigare under brittiskt, och den nationella stoltheten häröver var en gång stor - möjligen är den det fortfarande i vissa kretsar. "The saying arose that Australia became a nation founded on the blood of our soldiers who died at Gallipoli", om vi får tro Eric Bogle själv. </p><p align="justify">Men dagen har också fått symbolisera australiskt självmedvetande på annat sätt - en protest mot vad man ser som britternas sätt att behandla aussies som kanonmat under sina koloniala krig - trots att den idag svårbegripliga entusiasmen för kriget förmodligen var lika stor i Brisbane och Adelaide som någonsin i London, Wien och Paris. </p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0hLkZCmi-KG30_KTxRkK20slBC1MzI5-C6J2SAkrq_rcBQKwi1fNUoxO604Rb1u1QHetjfJ7nosncraqX6ns1gdlddwMOJTrcaZ2gXaM25VNvfrHlZCKRnLFobYqYkMLtQ_k-8g/s1600-h/Alec+Cambell+I.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5036993116672806450" style="float: left; margin: 0px 10px 10px 0px;" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0hLkZCmi-KG30_KTxRkK20slBC1MzI5-C6J2SAkrq_rcBQKwi1fNUoxO604Rb1u1QHetjfJ7nosncraqX6ns1gdlddwMOJTrcaZ2gXaM25VNvfrHlZCKRnLFobYqYkMLtQ_k-8g/s320/Alec+Cambell+I.JPG" border="0" /></a><span style="font-weight: bold;">Minnet är</span> kort, selektivt och oberäkneligt. De som verkligen var där kan inte längre berätta. <a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/1992483.stm">Alec Cambell</a>, den siste överlevande från Gallipoli dog i maj 2002, 103 år gammal. Tre veckor tidigare hade han i bil anfört ANZAC-paraden i sin hemstad Hobart på Tasmanien.<br /><p align="justify"><br /><span style="font-weight: bold;">Uppdatering 2011-05-05:</span> <a href="http://www.bbc.co.uk/news/world-asia-pacific-13289607">Last WWI combat veteran dies aged 110</a>.<br /></p><p></p><p><br /></p><div align="justify"><span style="font-size:78%;"></span><span style="font-size:78%;"><blockquote><div align="justify"><span style="font-size:85%;">Denna text är en bearbetad repris från 2007<br /><br />Fler inspelningar av "The Band Played Waltzing Matilda" finns på <a href="http://www.youtube.com/results?search_query=the+band+played+waltzing+matilda&aq=0">YouTube</a>,</span><span style="font-size:85%;"> bland annat en med <a href="http://www.youtube.com/watch?v=PFCekeoSTwg&feature=related">Clancy Brothers</a> </span><span style="font-size:85%;">och, den kanske mest kända versionen, med </span><a href="http://www.youtube.com/watch?v=GPFjToKuZQM"><span style="font-size:85%;">The Pogues</span></a><span style="font-size:85%;">.</span></div><br /><div align="justify"><span style="font-size:85%;"></span></div><div align="justify"><span style="font-size:85%;"></span></div><div align="justify"><span style="font-size:85%;"></span></div><div align="justify"><a href="http://www.youtube.com/watch?v=INdjRCNcZj0"><span style="font-size:85%;">Waltzing Matilda</span></a><span style="font-size:85%;"> har snarast fått status som Australiens inofficiella nationalsång - textens Matilda är inte en kvinna, utan ett slanguttryck för de säckar eller knyten - "swags" - som bars av australiska </span><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Swagman"><span style="font-size:85%;">Swagmen</span></a><span style="font-size:85%;">, och som innehöll allt de ägde. "Waltzing Matilda" har alltså ingenting med dans att göra, utan innebar att med packningen som enda sällskap vandra omkring i bushen och i 'The outback'.</span></div></blockquote></span></div>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-53290338701706620372011-03-17T19:45:00.006+01:002011-03-18T09:24:06.583+01:00"Hell or Connaught"<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDA-Sowtbrfoyahbn6bdJYfJSSzIybi1XYnldUrw2vzFm-1u_LNFZ9SqemfXyKxCV4WUV9P1CHbMdFeaRHfo5P8gLcS99YXMtZGQruYw9ml3OeEC73s1rwpms-Od9jHy5cbiCjGg/s1600/Cromwell.bmp"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 310px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDA-Sowtbrfoyahbn6bdJYfJSSzIybi1XYnldUrw2vzFm-1u_LNFZ9SqemfXyKxCV4WUV9P1CHbMdFeaRHfo5P8gLcS99YXMtZGQruYw9ml3OeEC73s1rwpms-Od9jHy5cbiCjGg/s400/Cromwell.bmp" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5585131519045594194" border="0" /></a><span style="font-weight: bold;">Idag har</span> jag föreläst med musik, för att visa hur 1640-talets krig och revolutioner på de brittiska öarna - med <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Oliver_Cromwell">Oliver Cromwell</a> som centralgestalt - fortfarande lever kvar i historiemedvetandet.<br /><iframe title="YouTube video player" src="http://www.youtube.com/embed/n-y2ox2HPnc" allowfullscreen="" width="480" frameborder="0" height="390"></iframe><br /><span style="font-style: italic;">Young Ned of the Hill</span> är en folksång som skildrar en legendarisk <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Rapparee"><span style="font-style: italic;">rapparee</span></a>, en irländsk motståndsman och fredlös, och är bara ett exempel på hur hatat Cromwells namn har varit, och fortfarande är på Irland - 360 efter att han massakrerat upprorsmännen och lojalisterna i Drogheda och Wexford, och därtill fördrivit de katolska bönderna från deras jordar med alternativen "Hell or Connaught". Antingen tar ni Connaught, det ofruktsamma landet på västkusten, eller så förintas ni.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Lite lättsammare</span> är följande stycke, signerat Chopin och Monthy Python:<br /><br /><iframe title="YouTube video player" src="http://www.youtube.com/embed/DJ1yPz14LrU" allowfullscreen="" width="480" frameborder="0" height="390"></iframe><br /><br /><span style="font-weight: bold;">I stort sett</span> är det bara en encyklopedisk text med hyggligt korrekta historiska fakta. En student jag haft berättade att hon lärt sig texten utantill och använt den på en historieskrivning. På frågan om Oliver Cromwell fick hon full pott.Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-1710480953163921812011-02-18T19:30:00.003+01:002011-02-18T19:39:18.249+01:00Musikaliska madelainekakor<iframe title="YouTube video player" src="http://www.youtube.com/embed/QqGNlyMpz7E" allowfullscreen="" width="480" frameborder="0" height="390"></iframe><br />King Crimsons <span style="font-style: italic;">Lizard</span> var ett av de första vinylalbum jag köpte - även om den spelades in innan jag var född. Ack svårmodiga tonår!Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-16458794119997075312011-01-10T19:58:00.011+01:002011-01-11T15:50:06.626+01:00Om författarfejder i repris<div style="text-align: center;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEil2x_T1dWLO6vIyfDuprYL_zx56gEr1NIYCw-Fw85oO0vglGgHGiG2uyh2rffbMDpXw-SL_GiBJGlPnDPfPwxGNMmzB31SfK5gP-eiwlwh6t_V81rbCT5VmJ7U0sX6_xtSjZMyEg/s1600/OA+Strindberg+II.bmp"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 322px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEil2x_T1dWLO6vIyfDuprYL_zx56gEr1NIYCw-Fw85oO0vglGgHGiG2uyh2rffbMDpXw-SL_GiBJGlPnDPfPwxGNMmzB31SfK5gP-eiwlwh6t_V81rbCT5VmJ7U0sX6_xtSjZMyEg/s400/OA+Strindberg+II.bmp" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5560645901541970146" border="0" /></a><span style="font-size:78%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Oskar_Andersson_%28tecknare%29">Oskar Andersson</a>: <span style="font-style: italic;">Starke August i arbete</span>, eller <span style="font-style: italic;">Akademiens senaste afbasning</span></span><br /></div><br />Är det bara jag, eller var <a href="http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/ranelid-och-englund-sagar-varandra_5854493.svd">bråken runt Svenska Akademien</a> bättre <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Strindbergsfejden">förr</a>? Inte så att <a href="http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/for-snalt-och-for-sent_5853685.svd">Strindberg</a> var mindre pompös än Ranelid - men nog var han en bättre stilist i sin sårade fåfänga?Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-35685373496966864142011-01-08T23:17:00.002+01:002011-01-08T23:37:56.257+01:00Kära blogg ...... återigen var det länge sedan jag skrev något. Vad har hänt sedan sist? Jul, nytt år, Epifania. En viss ledighet, som jag till stor del förslösade på att skriva ett föredrag om min avhandling - roligt att hålla, men likafullt jobbrelaterat ... Bilhaveri mitt på uppländska landsbygden i höjd med Örbyhus på väg från svärföräldrarna. Historisk mark onekligen, men det gör det inte lustigare. Extremt glad är jag dock över att E är en så osannolikt tålmodig snart tvååring, som utan att få psykbryt stått ut med hastiga gästspel hos gud- och farföräldrar med långa tågresor däremellan.<br /><br />På måndag är semestern slut. Om det inte varit för att terminen började den 19 januari hade det nästan känts vilsamt att komma tillbaka till jobbet.Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-49969880029834179802010-12-24T23:59:00.000+01:002010-12-24T23:59:00.203+01:00God jul!<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/ql0CnTY49mc&hl=sv&fs=1"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/ql0CnTY49mc&hl=sv&fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-68910613180173607742010-11-29T20:28:00.000+01:002010-11-29T20:29:07.202+01:00Glad Advent!<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/xRi1GDoaQu4&hl=sv_SE&fs=1&"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/xRi1GDoaQu4&hl=sv_SE&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-89086845258886797472010-11-06T06:00:00.001+01:002010-11-06T06:00:03.370+01:00Om medlidande och upproriskhet<object width="416" height="258"><param name="movie" value="http://svt.se/embededflash/1370327/play.swf"><param name="wmode" value="transparent"><param name="allowfullscreen" value="true"><param name="allowScriptAccess" value="sameDomain"><embed src="http://svt.se/embededflash/1370327/play.swf" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="sameDomain" width="416" height="258"></embed></object><br />Ett dryga femtio minuter långt samtal om Gud och ondskan, språket och litteraturen mellan två av 1900-talets stora författare, Isaac Singer och Anthony Burgess, från 1985. En originell idé, och som Burgess själv säger mot slutet, riktigt bra TV.<br /><br />De två är mycket olika; Singer timid intill självutplåning, och samtidigt märkligt slagfärdig, Burgess formidabel i sin formuleringkonst och sina svepande och ibland ganska hisnande generaliseringar. Ändå tycks de märkligt samspelta.Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-22764341.post-59218310240191428892010-11-05T18:38:00.005+01:002010-11-05T18:53:35.897+01:00Remember, remember...<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpu99wPVmS8U5UeHLRM_BZ_fN6dzNF4YBYDIA_YqB9WrYkxCBC6tFX_rvPDj_9Q17N-vsyQWFzwXa0jog0QTKsKAGeYy1dvYrSbGRUdPiiKeBxocOG27RtUYW3GgKVd6RhpkdUaw/s1600/Krutkonspirationen+1605.png"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 205px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpu99wPVmS8U5UeHLRM_BZ_fN6dzNF4YBYDIA_YqB9WrYkxCBC6tFX_rvPDj_9Q17N-vsyQWFzwXa0jog0QTKsKAGeYy1dvYrSbGRUdPiiKeBxocOG27RtUYW3GgKVd6RhpkdUaw/s400/Krutkonspirationen+1605.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5536122300282023458" border="0" /></a>... the fifth of November, och inte minst den arme <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Guy_Fawkes">Guy Fawkes</a>, som idag för 405 år sedan blev "den ende som kommit till parlamentet med ärliga avsikter".<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEivAe1YByLCFKewgPQvk-xU8_ZLdx_jJ-BBT631nLvbEwNPSJMvmiAXz1p5n0dAzl43_yXgnxMuNhqgBmjMuDny9Gk3L06dyxQhC7aaiNrhafHDWFJgeTuagvKOE9LA2lu_9dsMlA/s1600/Krutkonspirationen+1605.png"><br /></a>Martin Kjellgrenhttp://www.blogger.com/profile/08034515757943072997noreply@blogger.com0