söndag 14 september 2008

Dr M om kreationism och oseriös journalistik

En nygammal bloggbekantskap, Magnus, eller Dr M, har tydligen haft den goda smaken att flytta till Cambridge. Han är bara att gratulera.

Samtidigt måste jag erkänna att det känns en smula oroande att en fysiker skriver så fruktat bra - vad blir det över åt oss humanister om vi - som inte begriper ett jota av fysiken - inte ens kan få ha språkbehandlingen och stilistiken ifred? Doktorns rapporter från lärdomsstaden och beskrivningar av de i grunden rätt trivsamma kulturkrockar som uppstår i det bakvända landet är extremt träffsäkra.

Nu har han också skrivit om det problematiska i vissa svenska högerskribenters olyckliga kärlek till republikanernas vicepresidentkandidat Sarah Palin - det vill säga att de inte förmår se problemet med hennes syn på kreationismen:

"Det handlar inte om att "evolutionsteorin inte får ifrågasättas". Vetenskap bygger på ständigt ifrågasättande, ja; ett rimligt och kritiskt ifrågasättande på saklig, empirisk grund. Men kreationism och ID är inte vetenskapligt ifrågasättande, lika lite som det är ett rimligt ifrågasättande av vetenskapligt etablerad kunskap att hävda att månen är en grön ost. Ingen skulle hävda att ett framställande av hypotesen att månen är en grön ost för vare sig vetenskap eller skolundervisning framåt."
Exemplet med den gröna osten kanske kan betraktas som drastiskt, men att som politisk skribent inte se det problematiska i att intelligent design ska kunna föras fram som likvärdigt alternativ till evolutionsbiologin i skolorna är allvarligt. Inte minst borgerliga skribenter borde kunna se att begreppet Intelligent Design är ett försök att göra vetenskap, inte av religion - vilket hade varit illa nog - utan av en politisk ideologi med religiösa förtecken. Att detta medför problem för forskningen är givet, men det borde också vara ett problem för den religion som utnyttjas i politiska syften. Den kritik mot begreppet som Stig Olsson fört fram utifrån ett såväl vetenskapligt som katolskt perspektiv i Signum är definitivt värt att ta på allvar.

Dr M skriver också väl om hur Oseriös journalistik orsakar jordens undergång - med anledning av kvaliteten på rapporteringen från "det största vetenskapliga experiment mänskligheten byggt" - Large Hadron Collider (LHC, som alltså inte har med vare sig med Linköping eller hockey att göra) i Schweiz.

Och kvaliteten på det exempel som ges är verkligen bedrövligt. Dessvärre måste jag nog, som före detta murvel erkänna att man faktiskt inte kan "förvänta sig någon form av grundläggande journalistisk hederlighet" av en kvällstidning - vi kan knappast förvänta det ens av journalistik som ger sig själv vitsord om att vara seriös. Storyn om de galna vetenskapsmännen som sitter i sitt underjordiska laboratorium och orsakar världens kollaps är nog alltför frestande för att man ska låta bli att referera den.

Inga kommentarer: