söndag 21 oktober 2012

Om antikytheramekanismen och antik teknologi

Antikytheramekanismen, fragment av en mekanisk apparat som hittades i resterna av ett antikt vrak i början av förra seklet har uppmärksammats i en dokumentär som visats i SVT:s Vetenskapens värld.

Under rubriken Antik apparat kunde förutsäga framtiden skrev Carl-Johan Bilkenroth för ett antal år sedan att "med modern teknik har den ursprungliga klumpen av korroderad brons och kalkavlagringar avlockats allt fler hemligheter." Huvudfunktionen har varit astronomisk och kalendarisk. En visare har pekat ut fyraårscyklerna - olympiaderna - mellan de festspel som var centrala riktpunkter för den grekiska kronologin. Men framför allt tycks apparaten ha kunnat användas för att "förutse solens och månens rörelser samt förutsäga chansen för sol- och månförmörkelser."

Den reservation som Bilkenroth markerade med det lilla ordet "chansen" har korrigerats genom de allra senaste rönen: i TV-dokumentären får vi se hur ett internationellt forskarlag har visat att mekanismens konstruktörer faktiskt tycks ha rekonstruerat de komplicerade cykler som sol- och månförmörkelser följer med förbluffande exakthet.
Apparaten har också använts för att visa de fem planeternas rörelser. Sammantaget med beräkningen av förmörkelserna, som ända in i modern tid har betraktats som olycksbådande tecken, är det snarast givet att mekanismens astrologiska funktion var väl integrerad med den astronomiska och kronologiska.
Modernt rekonstruktionsförsök av antikytheramekanismen
Men det intressantaste med Antikytheramekanismen är kanske inte frågan vad den faktiskt gjorde, och vilken funktion den hade, utan att den ger oss kunskap om antik teknologi som lämnat ytterligt få spår i det historiska källmaterialet.

En vanlig föreställning är att den antika teknologin kunde vara avancerad, men att den då sällan användes för att lösa praktiska problem. Enkla ångmaskiner kunde användas för att öppna tempelportar utan hjälp av människohänder, men eftersom det fanns slavar som utförde alla praktiska sysslor fanns inget behov av att utveckla tekniken.

Vare därmed hursomhelst - vittnesmål om grekisk eller romersk teknik och mekanik är ytterligt få. Så mycket intressantare blir det då när man börjar ringa in var och när Antikytheramekanismen kan ha tillverkats. Namn på månader från den korintiska kalendern har identifierats på mekanismens fragment, varför man har kopplat apparaten till den korintiska kolonin Syrakusa, där Arkimedes verkade ett hundratal år tidigare.
Arkimedes, målning av Domenico Fetti (1620)
Redan under antiken tillskrevs Arkimedes flera avancerade uppfinningar, bland annat ett mekaniskt planetarium som av beskrivningar att döma - bland annat hos Cicero - kan ha haft ungefär samma funktioner som Antikytheramekanismen. Om inte annat är det ett indicium på att en teknisk verkstad som odlade traditionerna från Arkimedes kan ha haft en kontinuerlig verksamhet i Syrakusa under flera århundraden.
Vishetens ur - bokillustration, ca. 1450
TV-dokumentären argumenterar också för att denna mekaniska kunskap och avancerade bruk av kugghjul, även om den lämnat så gott som inga spår efter sig, bevarades i det bysantinska riket och hos araberna, och därigenom nått Iberiska halvön genom den arabiska erövringen på 700-talet. Den ska sedan ha nått Västeuropa under högmedeltiden och legat till grund för utvecklingen av avancerade urverk under 1200- och 1300-talen.

Om vi får tro dokumentären ska med andra ord den antika teknologin tas med i beräkningen när vi studerar högmedeltidens genomgripande omvandling av den västeuropeiska, latinska kulturen - 1100-talets renässans för att tala med Charles Homer Haskins.