Fråga mig inte varför jag fallit så för den här scenen från Trettondagsafton. Varken Ben Kingsley eller Imelda Staunton är någon stor sångare, musiken är inte märkvärdig, men likväl. Möjligen är det den druckna sentimentaliteten hos sir Toby Belch - lysande gestaltad av Mel Smith - som smittat av sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar