Faktoider i bokform

I posten Om sanningsälskare skrev jag om webbsidan Faktoider som skapats av Peter Olausson - en faktaspäckad, lärd och underhållande samling texter om företeelser och händelser som i det allmänna medvetandet uppfattas som autentiska och sanna, men som inte är det.

Nu har Olausson tydligen samlat det bästa av sitt material i en nyutkommen bok: Faktoider: Försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar. Jag har inte hunnit läsa den än, men den recenseras av Mats Gellerfelt i dagens SvD, Detta har kanske nästan hänt.

Boken lär i vilket fall bli en guldgruva för oss besserwissrar - äntligen kan vi luta oss mot en trygg auktoritet när vi vill förklara för vår omgivning hur saker verkligen förhåller sig. Och med hjälp av faktoidbegreppet kan vi också visa på att vi har en mission - att avslöja osanningar och falskheter i andras argumentation.

Det stora problemet för en sann besserwisser är bara att det alltid finns någon annan som vet ännu lite bättre, och som kan beslå en själv med att föra fram osanningar.

Det intressanta med Olausson är att ingen hittills, vad jag vet, har kunnat peka på några direkta faktafel i hans texter. Han tycks verkligen vara en sådan extremt noggrann kalenderbitare att jag som historiker - som fått källkritiken grundligt inympad under mina tidiga år som student - ligger i lä.

Sedan är det klart att vissa av faktoiderna kanske kan klassas som värdelöst vetande. Är det egentligen särskilt intressant att Sherlock Holmes aldrig säger "elementärt, min käre Watson" i någon av Conan Doyles böcker?

Eller är det viktig kunskap att en specifik kategori faktoider kallas för "cambronneord" i Frankrike, efter en av Napoleons generaler? Uttrycket har sitt ursprung i de stoiska ord som Cambronne ska ha yttrat som svar på en uppmaning att ge sig vid Waterloo: ”Det gamla gardet dör men ger sig icke.” Enligt den samtida pressen vill säga, som förmodligen tyckte att det andades äktfransk gloire. Men enligt generalens egen redogörelse var hans svar till motståndaren i själva verket betydligt mer kortfattat och prosaiskt: "Merde".

I situationen skulle det väl snarast kunna översättas med en uppmaning att dra dit pepparn växer - fattat i en mer eskatologisk mening.

...vilket för övrigt för tankarna till den amerikanske generalen Anthony McAuliffe, som med sin falskärmsjägardivision fann sig inringad av tyska trupper i den belgiska staden Bastogne under Ardenneroffensiven vintern 1944-45. Som svar på tyskarnas uppmaning att ge sig svarade han med ett ord: "Nuts!"

Och det är helt sant.