Pierre har gjort det igen - en insats för att lyfta fram ytterligare ett svenskt poetiskt och musikaliskt geni, nämligen friherre Povel Ramel. Personligen håller jag honom högre än Karl Gerhard, såväl för den musikaliska kvaliteten som den skarpa, men också kärleksfulla och i grunden rätt snälla humorn.
Ingen kan slakta så kärleksfullt som Povel: "Balladen om Eugen Cork" är en fullständigt vansinnig pastish på Evert Taubes sjömansvisor, men en pastish som i sin genialitet faktiskt fick mig att en gång att börja ana storheten hos Taube själv:
Vi slörade för fyra famnars hals
Vår högsjöman slog knäck på slöbords vals
När vakten hyvat tott, signalera' han: tvi blås!
Då kapade vi slusken och lät pajsar'n gå i krås
Passaden pina tvärs när vi slog kos,
Slöfocken sprang, och vi fick kajka nos!
Stora bramsingen låg slak,
vi drog speck och pryglar bak,
Det var kärva bud för gossarna som slogs och tog ett glas!
Lite längre ner kommer karakteristiken av den skeppsbrutne pirathövdingen från Luleå:
Den gamle hedersbussen, han kände min kusin
Som seglat Djurgår'n-Slussen förr, med last av fyllesvin
Även Birger Sjöberg och Bellman har parodierats å det hedersammaste i "Sommartrivialiteter" och "Torstigste Bröder".
Povel har väl egentligen bara varit riktigt elak en enda gång - mot Cornelis Vreesvijk i "Trubaduren eller kärleken till mänschliheten omma säger". Men också då togs det emot väl, eftersom Cornelis efter denna skrapa spelade in flera skivor med ramellåtar, bland annat "Hommage till Povel".
Men bäst är nog Povel i "Varför är det ingen is till punschen?", en slakt av allt vad sekelskiftesnostalgi heter:
På snabbare tid än fyra bloss var Patrik utom sin dörr,
Nu skulle iskarln lära sig en läxa som aldrig förr
Han ropade kvickt en droska an och kastade sig däri,
Kärran var vind och skrallt,
Hästen var blind och halt;
Kusken han sa att sme'n som lovat sätta en hästsko dit,
Hade besökt en tandläkare som var förstörd av sprit
Trampborren hade missat och gått rakt genom mannens kind,
Nu låg han dödssjuk på en vind
- Håll käft, karl!
Varför är där ingen is till punschen?
Varför är där ingen is till punschen?
Varför är där ingen is till punschen?
[...]
Detta hände sig på den goda tiden,
Den gamla goda tiden
Då landet var en enda lycklig
- Leve Kung Oscar!-
- Skål Moder Svea! -
- Slå Dig för Bröstet - idyll
Ingen kan slakta så kärleksfullt som Povel: "Balladen om Eugen Cork" är en fullständigt vansinnig pastish på Evert Taubes sjömansvisor, men en pastish som i sin genialitet faktiskt fick mig att en gång att börja ana storheten hos Taube själv:
Vi slörade för fyra famnars hals
Vår högsjöman slog knäck på slöbords vals
När vakten hyvat tott, signalera' han: tvi blås!
Då kapade vi slusken och lät pajsar'n gå i krås
Passaden pina tvärs när vi slog kos,
Slöfocken sprang, och vi fick kajka nos!
Stora bramsingen låg slak,
vi drog speck och pryglar bak,
Det var kärva bud för gossarna som slogs och tog ett glas!
Lite längre ner kommer karakteristiken av den skeppsbrutne pirathövdingen från Luleå:
Den gamle hedersbussen, han kände min kusin
Som seglat Djurgår'n-Slussen förr, med last av fyllesvin
Även Birger Sjöberg och Bellman har parodierats å det hedersammaste i "Sommartrivialiteter" och "Torstigste Bröder".
Povel har väl egentligen bara varit riktigt elak en enda gång - mot Cornelis Vreesvijk i "Trubaduren eller kärleken till mänschliheten omma säger". Men också då togs det emot väl, eftersom Cornelis efter denna skrapa spelade in flera skivor med ramellåtar, bland annat "Hommage till Povel".
Men bäst är nog Povel i "Varför är det ingen is till punschen?", en slakt av allt vad sekelskiftesnostalgi heter:
På snabbare tid än fyra bloss var Patrik utom sin dörr,
Nu skulle iskarln lära sig en läxa som aldrig förr
Han ropade kvickt en droska an och kastade sig däri,
Kärran var vind och skrallt,
Hästen var blind och halt;
Kusken han sa att sme'n som lovat sätta en hästsko dit,
Hade besökt en tandläkare som var förstörd av sprit
Trampborren hade missat och gått rakt genom mannens kind,
Nu låg han dödssjuk på en vind
- Håll käft, karl!
Varför är där ingen is till punschen?
Varför är där ingen is till punschen?
Varför är där ingen is till punschen?
[...]
Detta hände sig på den goda tiden,
Den gamla goda tiden
Då landet var en enda lycklig
- Leve Kung Oscar!-
- Skål Moder Svea! -
- Slå Dig för Bröstet - idyll
3 kommentarer:
Våra musiksamlingar verkar vara snarlika, omma säjjer.
Tack för länken!
Bäste kusin Falstaff
Får se om du snappar upp denna kommentar 3 år efteråt...
Visst var vår vansinnige Povel lite elak någon mer gång. Jag tänker på den tillintetgörande Snoddasparodin som blev så elak att den inte gavs ut fast den låg inspelad och klar. När PR så småningom sjöng den på Djurgårdsbrunn (han ansåg då brottet vara preskriberat) så meddelande han publiken att den var så elak att han "köpte upp hela upplagan själv och satt på den hemma... och nu är det bara två exemplar som är hela!"
/en annan MK
Helt riktigt - Snodderian var verkligen hemskt elak, men så drog han sig ju också för att spela den.
För övrigt förnekade Povel att "Trubaduren" avsett att imitera Cornelis - den ska snarare ha vänt sig mot dennes epigoner. Hmm, jag undrar jag...
Skicka en kommentar