Om antik teknologi

Antikytheramekanismen, fragment av en mekanisk apparat som hittades i resterna av ett antikt vrak i början av förra seklet har uppmärksammats i media den senaste tiden - nu senast i en dokumentär som visats i SVT:s Vetenskapens värld. Under den något missvisande rubriken Antik apparat kunde förutsäga framtiden skriver Carl-Johan Bilkenroth att "med modern teknik har den ursprungliga klumpen av korroderad brons och kalkavlagringar avlockats allt fler hemligheter."

Framför allt tycks apparaten ha kunnat användas för att "förutse solens och månens rörelser samt förutsäga chansen för sol- och månförmörkelser." Den lilla reservation som Bilkenroth markerar med det lilla ordet "chansen" tycks dessutom ha korrigerats genom de allra senaste rönen: de komplicerade cykler som sol- och månförmörkelser följer, tycks mekanismens konstruktör ha lyckats rekonstruera med förbluffande exakthet. Nyligen har man också upptäckt en visare som pekar ut fyraårscyklerna - olympiaderna - mellan de festspel som var centrala riktpunkter för den grekiska kronologin.

Apparaten har också använts för att visa de fem planeternas rörelser. Sammantaget med beräkningen av förmörkelserna, som ända in i modern tid har betraktats som olycksbådande tecken, är det troligt att mekanismens astrologiska funktion var väl integrerad med den astronomiska och kronologiska.

Men det intressantaste med Antikytheramekanismen är kanske inte frågan vad den faktiskt gjorde, och vilken funktion den hade, utan att den ger oss kunskap om antik teknologi som lämnat ytterligt få spår i det historiska källmaterialet.

En vanlig föreställning är att den antika teknologin kunde vara avancerad, men att den då sällan användes för att lösa praktiska problem. Enkla ångmaskiner kunde användas för att öppna tempelportar utan hjälp av människohänder, men eftersom det fanns slavar som utförde alla praktiska sysslor fanns inget behov av att utveckla tekniken.

Ett modernt rekonstruktionsförsök av antikytheramekanismen

Vare därmed hursomhelst - vittnesmål om grekisk eller romersk teknik och mekanik är ytterligt få. Så mycket intressantare blir det då när man börjar ringa in var och när Antikytheramekanismen kan ha tillverkats. Namn på månader från den korintiska kalendern har identifierats på mekanismens fragment, varför man har kopplat apparaten till den korintiska kolonin Syrakusa, där Arkimedes verkade ett hundratal år tidigare.

Arkimedes, målning av Domenico Fetti (1620)

Arkimedes har tillskrivits flera avancerade uppfinningar redan under antik tid, bland annat ett mekaniskt planetarium som av beskrivningar att döma - bland annat hos Cicero - kan ha haft ungefär samma funktioner som Antikytheramekanismen. Om inte annat är det ett indicium på att en teknisk verkstad som odlade traditionerna från Arkimedes kan ha haft en kontinuerlig verksamhet i Syrakusa i åtminstone ett par århundraden.

Se också inslaget från nätupplagan av Nature (Extra roligt för mig var det att se bilderna från Whipple Museum i Cambridge - denna härligt torra och i dubbel bemärkelse museala samling vetenskapliga instrument.)