Jag försvarar inte Israels sätt att föra krig. Det är sant att det är en militär dygd att begränsa de egna förlusterna till ett minimum, men inte om det går ut över en redan lidande civilbefolkning. Inte heller försvarar jag blockaden av förnödenheter till Gazaremsan eller den fortsatta bosättningspolitiken på Västbanken. Det borde ha varit möjligt att skapa fred och säkra gränser på annat sätt. Även om man inte är ensam skyldig, har Israels ledarskap i hög grad bäddat för den situation som idag råder.
Men de toner som nu hörs i protesterna mot Israel gör mig allvarligt oroad.
Erfarenheterna från 30-och 40-talen lärde en gång den svenska högern att hålla rent till höger. Erfarenheterna från -68 borde ha lärt den svenska vänstern att hålla rent till vänster - även om så inte alltid är fallet.
De som protesterar mot Israel borde också hålla rent från islamism och antisemitism förklädd till antisionism. Det gör de inte, och de förvandlas därmed till nyttiga idioter för krafter som inte kommer föra palestinakonflikten närmare en lösning utan bara leder till mer hat, lidande och död, och till ett av människor skapat inferno.
Uppdatering 18/1: SR:s veckomagasin Godmorgon världen har idag ett utmärkt inslag om antisemitismen i palestinakonfliktens spår.
Karl Rydå, till vardags ledarskribent på UNT skriver rätt sansat om svenska politiker och skribenter som tappat alla koncepter. Även Stefan skriver väl och nyanserat här och här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar