söndag 25 januari 2009

Om antipapistisk moralpanik

Stefan skriver väl om den moralpanik som uppstått sedan påven Benedictus XVI beslutat häva exkommunikationen av SSPX:

"Enligt vanlig sed för rättssäkerhet straffar man bara folk för det som de blivit åtalade för. Man dömer inte folk för att man tycker illa om dem i största allmänhet. Nu har påven benådat biskoparna för deras brott mot kyrkans regler om biskopsvigningar. Då måste bannlysningen också upphöra för den här antisemitiske biskopen. För i just det här fallet var det ju inte antisemitismen han var dömd för. Om man vill att han ska vara bannlyst även i fortsättningen måste man anmäla honom för påven igen fast för just antisemitism. Man kan inte låta biskopen vara dömd för “olaglig biskopsvigning” på grund av att han är antisemit. Det fungerar likadant i vanliga domstolar, om en person har begått ett rån ska han dömas för rån, inte för kidnappning."
Det är onekligen en aning märkligt att svenska media mister alla koncepter i fråga om saklig rapportering så fort det rör sig om den romerska kyrkan och dess överhuvud. Ibland känns inte nidbilderna i Fältskärns berättelser särskilt avlägsna, eller sådana stämningar som avslöjas av det gamla talesättet "häng en jesuit och han sticker med repet".

... och om moralpaniken är illa i media, är det än värre i den svenskkyrkliga bloggosfären och hos vissa av samma kyrkas biskopar.

Uppdatering: det bör kanske poängteras att detta inte är ett försvar för vad företrädare för SSPX kläcker ur sig, eller ens av SSPX i sig, eftersom jag knappt känner till organisationen eller vad den står för. Om jag förstått rätt uppstod den i första hand som en reaktion på de liturgiska påbuden efter "Vatican II" och hur dessa genomdrevs - och det behöver inte nödvändigtvis betyda att man är ond.

Nej, det jag vill komma åt är de fördomsfulla associationerna: eftersom vi redan vet att påven är reaktionär och ondskefull - och dessutom tysk - så måste ju beslutet att häva exkommuniceringen av SSPX styras av en likaledes ondskefull agenda.

Självklart skulle heliga stolen göra klokt i att markera än starkare än vad den redan gjort mot den typ av korkade uttalanden som kommer över biskop Williamsons läppar - men det är faktiskt en annan fråga.

Uppdatering 28/1:
I dag rapporterar SvD i en notis att "Påven får ursäkt av SSPX":

"Enligt SSPX nuvarande ledare, biskop Bernard Fellay, har den brittiske biskopen Richard Williamson som häromveckan yttrade sig i Sveriges Televisions Uppdrag granskning fått en reprimand och fått order om att inte uttala sig om politik eller historiska skeenden i fortsättningen."
Detta borde väl få svenska media att erkänna att de rört upp en storm i ett vattenglas, och att de dömt en hel organisation för vad en av dess enskilda företrädare har sagt - liksom att de "högerextrema kopplingar" som man menat sig hitta hos SSPX-medlemmar i Sverige i ärlighetens namn skulle kunna återfinnas i ungefär vilken organisation som helst. Men det har som sagt bara blivit en notis än så länge.

För övrigt är det inte utan att jag undrar vad man egentligen menar med begrepp som "ultrakonservativ" när man konsekvent använder det som beteckning på SSPX. Är det bara jag som uppfattar det som en aning nedsättande?

6 kommentarer:

Karin sa...

Tja. Jag brukar annars misstänkas för bristande moral, så det här är väl ändå att betrakta som att jag normaliserar mig en aning, eller? :)

Martin Kjellgren sa...

Nja, det är väl snarare så att moralism sällan är en fråga om exakt vilken moral man själv företräder, utan hur man betraktar dem som råkar ha en annan uppfattning - och vilken rätt man tar sig att döma andra utifrån sina egna fördomar.

Och där syndar förment "progressiva" i lika hög grad som "konservativa" - om man nu ska använda sådana epitet.

... och välkommen till Biblioteket!

Karin sa...

Funderar på skillnaden mellan fördom, åsikt och fobi.

Tack, det är trevligt att vara här.

Martin Kjellgren sa...

Det brukar vara så att man själv har en åsikt, ens meningsmotståndare har fördomar, och när man saknar argument, eller ens argument inte biter, brukar meningsmotståndarna förvandlas till fobiker eller förses med någon annan passande, pejorativ benämning.

Karin sa...

Hur skulle du definiera "vanföreställning", då? :)

Martin Kjellgren sa...

Tja, för att ta det enkelt skulle väl en vanföreställning kunna defineras som en felaktig föreställning om världen.

Problemet är bara att det är människor med begränsad kognitiv förmåga som måste bestämma vad som är rätt och fel i vilket sammanhang.

Att hävda att månen är gjord av skumgummi och plastic padding skulle jag nog betrakta som en vanföreställning. Men det finns ju andra saker som är avårare att bevisa.

Och även "vanföreställning" är ju ett begrepp som gärna används pejorativt.